1 år och en dag!

Det var en trött skrutt som somnade igår kväll efter allt kalasande! En massa fin fina presenter fick min lille son! Var som rena julafton! :) Tack alla ni som var och grattade min skrutt!

Lilla älsklingen fick äta en hel liten bit med prins(ess)tårta! Fast jag tog marsipanen! :) Gott tyckte han det var iallafall! Lite banankaka slank också ner! Så nu dröjer det lääänge till nästa gång något sött slinker ner i lillens mage! ;)

Var på bvc idag också! Jonathan väger nu 9500 gram och är 71 cm lång! Min stora kille! Kissade ner mig gjorde han också under besöket! :) Två sprutor fick han också, en i var ben! Jätteduktig var han! Ssk fån barnmottagningen kom in och tog den ena. Och det var bra, för då kunde hon ju kolla på Jonathans tå. Hon har ju sett den från början och kunde ju bäst avgöra vad hon tyckte! Vet inte om jag skrivit om tån, men det tror jag att jag har. Iallafall har han en infektion i nagelbandet på stortån som vi varit och lagt om var och varannan dag i en vecka. Plus att R och jag lagt om den hemma. Det med en förhoppning att han skulle slippa antibiotika och att de skulle slippa skära i tån! Men idag tyckte iallafall ssk att det inte såg så bra ut så de skrev en remiss till kirurgen. Så dit ska vi imorgon! :( Jag fattar inte hur mycket skit mitt lilla hjärta ska behöva gå igenom. Han har haft mer en tillräcklingt. Mer än vad de flesta går igenom under en hel livstid, har min son gått igenom på ett år! Och sitt första desutom!

Men ni ska inte tro att det slutar här! Nä måndag kväll fick vi besöka läkarhuset och akuten. Fösrt läkarhuset vid 18 tiden. Min lilla skatt är ju förkyld och det har satt sig på lungorna på honom. Så på kvällen ni vi märkte att han var andningspåverkad så gav jag honom hans luftrörsvidgande medicin. Men den hjälpte inte! Det var bara att bege sig till läkarhuset! Där lyssnade läkaren på honom och kunde höra hur det rasslade nere i ena lungan. De tog ett crp och tittade i hals och öron! Inte ett ljud sa min skatt! Så duktig! Läkaren ville utesluta lunginflamation! Jonathan fick iallafall inhalera ventolin som gjorde susen! Och någon lunginflamation var det inte då crp var bra, ingen feber och fin hals och öron! Ett lätt astmanfall helt enkelt!
När vi väl kom hem så somnade skatten. För att ett par timmar senare vakna och vara andningspåverkad igen! Medicinen hjälpte inte denna gången heller! Det vara bara att ta på sig och gå till akuten efter ett samtal med Sjukrådgivningen! Så vid 00.00 var vi på akuten och Jonathan fick en dos med betapred ( kortison)!
Läkaren som arbetade är inte direkt känd för att vara en muntergök ( för att milt uttrycka det) men har man en patient som mitt i allt elände ändå bara ler, skrattar och flörtar så kan inte ens en surkart annat än att le! Bra jobbat Jonathan! :)
Så prick klockan 00.00 när Jonathan fyllde 1 år så var vi på akuten och R och jag sjöng " ja må han leva! :)