30 april 2010


2 år sen sist

Förra året "satt vi ju som sagt inne", på sjukhuset! Det kändes verkligen som att man var inspärrad. Jag kan knappt minnas våren 2009. De enda jag minns är mina och Rickards promender runt sjukhuset med en glass i handen. Thats it. Vi firade inte påsk, jag hörde inga irriterande måsar, inget nada. Och valborg som det är idag, minns jag inte ens att det var. Knepigt det här. Satt precis och tittade tillbaka på mars-april och maj förra året. Mycket minnen kommer tillbaka och jag kan känna ilskan, hopplösheten och sorgen. Lika smärtsamt som det är att titta tillbaka lika mycket värme och glädje känner jag. Jag kan helt plötsligt "längta" tillbaka till 316 och Ronald huset. Vilken normalt funtad människa längtar tillbaka till en IVA sal för barn och ett tillfälligt hem för familjer med svårt sjuka barn. Jag kan inte svara på det. Men som jag skrivit förut så är detta en tid jag inte hade velat vara utan. För som sagt, Jonathan hade inte varit den Jonathan vi har idag om det inte varit för den berg och dalbana som vi/han gått igenom. Samtidigt som jag skulle göra vad som helst för att Jonathan skulle ha sluppit att få en sådan start i livet som han fick. Hjärnan är bra komplicerad.Måste bara tillägga att jag hade inte heller varit den jag är idag om det inte hade vart för allt som hänt. Hm, blir inte klok på detta! Är iallafall VÄLDIGT glad att allt detta är bakom oss och att vi idag har en FANTASTISK kille med en vilja av stål och så mycket charm och kärlek så ni kan inte ana!

Den 19 maj ska vi allafall tillbaka till Östra och en träff på lekterapin! Sandra som vi lärde känna på Östra skulle maila att vi också kommer på detta! Ska bli SÅ roligt att äntligen få träffas. Och denna gången ska vi hålla oss friska, ja så är det bara! :)

Vidare så verkar det som att J ska få åka på sin första utlandssemester! Till Danmark! :) Jag och tre andra mammor tänkte ta oss en dagstur till Danmark med våra små! Hur mysigt låter inte det så säg! :) Fast vi har inte betsämt till 100 ännu, bara typ 99! ;)

Shoppingen på torp gick bra! Jag var duktig och fick med mig 2 bh:ar, 3 tunikor och 2 byxor/leggings hem! Jag hade typ glömt hur man gjorde när man handlade till sig själv. Jag har ju använt mammakläder i nästan 2 år i och med fanskapet som jag hade i magen! Så jag kände mig totalt förvirrad och hamnade istället på barnavdelningen gång på gång. Där vet jag hur man shoppar! :) Strumpor, shorts och en bodydress fick lilla hjärtat med sig hem! :) En liten brandbil blev det också! :)

Anledningen till att det inte blir så mycket bloggande nu för tiden är den att dels så är vi y´te nästan hela dagarna och sen så är det så att min lilla kille är högt och lågt numera. Han kryper iväg, ställer sig upp mot allt och tror att han kan gå. Detta resuterar i att han släpper taget om det han håller fast vid när han står upp och börjar gå därifrån. Krukset är att han inte riktigt kan gå helt själv. Så han staplar några steg för att sen falla handlöst som en fura till golvet! Men duktig det är han, mammas lilla kille :). Men det krävs 100 % uppmärksamhet från hans mamma som har hjärtat i halsgropen. Vår lgh har alldeles för många vassa kanter för att jag ska kunna slappna av och inte var nära när han reser sig! Hönsmamma, ABSOLUT. Fast mamma höna låter sin lilla kyckling resa sig mot allt och utforka sin omgivning. Men en liten hand är alltid redo att fånga upp när faran blir för påtaglig. Så det så! ;)



3 kommentarer:

Anonym sa...

Höns mamma är vi nog allihop, vänta bara tills du har dörrstoppar över allt! De hade jag, kunde inte stänga en dörr någonstans.

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Veronica - mamma till tre prinsar sa...

Kan tänka mig att de är fullt ös nu..=)
Klart man är där nära... ifall ifall!